29 March 2006

Folktinget hälsar

I helgen träffades igen Folktinget till session. Denna gång en kortvarig sådan.
Det mest spännande under helgen var att vi var på riksdagen och att TV nytt filmade

Kommun- och servicestrukturreformen (KSSR) i all ära, men jag har nog SÅ in i helsike leidon på den diskussionen. Jag kan inte gå nångonstans i hela världen, utan att den förföljer mig.
Det enda i kommunalpolitikväg som diskuteras är olika konsekvenser för kommunen av denna reform. Nu skall även en könskkonsekvensedömning göras. bra så. Men snälla, sluta prata om det med mig. :)

Det var alltså KSSR som var temat för Folktingssessionen. En bra diskussion och också intressant att höra riksdagens Talman Paavo Lipponens öppningstal. Skit bara att mikrofonen var i så dåligt skick att man knappt hörde vad han sa. Dock kunde ju man höra viktiga delar av hans tal i tv nytt senare och även läsa i tidningen under flera dagar senare...
Även jag fastnade på tv skärmen. Annars bra, men det var litet pinsamt då min mamma såg det och konstaterade att "jaha, jag har igen varit till hennes garderob och lånat kläder.." ups. busted.


Sista kommentarerna är att Lippnen har rätt i att enspråkiga lösningar inte alltid är önskade, men i Vasa trakten vill vi inte heller ha tvåspråkiga lösningar -speciellt med tanke på högskolväsendet.
I östra nyland står Sibbo på samma linje som förut. Stopp helsingfors på er egen gräns. Dock fördes ett annat intressant förslag på tal i Debatt på FST i måndags: Om Sibbo tvångsutlöser Helsingfors marker på Sibbos sida, bygger ut dem till bostäder och säljer sedan för hundratals miljarder till helsingfors som behöve bostäder. Haha, vad Jan Vapaavuori såg bestört ut när förslaget kastades fram. Rätt så.
Åboland sysslar med en massa saker, och jag vet inte riktit vad som händer och var och med vem. Men Steffi & Calle Pettersson fixar det nog. Vi litar på det :)

Härmed har jag avslutat min andel av KSSR diskussionen.

Och avnjuter i helgen av havets delikatesser med dill och snaps.
Årets första kräftskiva.
Lyx.

22 March 2006

Liberal feminism & arbete mot rasism

Jag gjorde nåt som jag inte väntade av mig själv.
Jag gick på Liberala Feministernas diskussionkväll.
Och vet ni, det var väldigt intressant och gav mig mera frågeställningar.
Det är inte bara trams det där med feminism och jämställdhet.
Feminist är inte ett fult ord.

Ju mera jag diskuterar och lär mig om fenomenet, desto mer inser jag hur påverkad och insyltad jag är i feminismen.
Det ÄR inte fel på kvinnor utan de behandlas olika jämfört med män.
Det var också otroligt inspierarnde att träffa en karriärkvinna, som Carola Teir Lehtinen, och höra om hennes framgångar och motgångar då hon klättrat upp för karriärstegen.
Det är sällan man träffar sådana riktiga förebilder.

Det påvisades också problemet med nätverk, som är så gott som obefintliga bland kvinnor. Männen däremot har en massa Svenska Klubbar och andra sällskap dit endas män är inbjudna och där man träffar dem som kommer att vara en stark kontakt i karriärlivet.
Nu ska det bli ändring på det. Bra!! nu ska även kvinnorna skapa sitt eget nätverk och sina sociala kontakter. Låt det sedan vara i form av Diamant klubben eller cocktail tillfällen. Men det behövs en drivande kraft bakom också.


Samtidigt gjorde jag litet annan politik.
Jag deltog i demonstration emot invandrarfientlig politik i finland. Mest koncentrerades det på det s.k. B- tillståndet som är helt ofattbart.
Sluta segrera folk.
När ska vi inse att diversitet ÄR en tillgång?!?
Jag hoppas att minister Rajamäki också noterade FNs dag mot rasism.

16 March 2006

Större beredskap vid katastrofsituationer

Idag blir det, på gund av tidsbrit och ett stundande 45min föredrag om jämförelse mellan Anredeformen som i skivande form ännu är oförberett!, i form av en insändare. Den publicerades i Hufvudstadsbladet.


Försvarsmakten har stor kapacitet och kunskap, som skulle kunna användas
i samhället i större utsträckning vid bl.a. olika slag av
katastrofsituationer. Eftersom beväringar och civiltjänstgörare i
dagens läge i princip inte får någon utbildning i krishantering alls,
borde de få
utbildning i hur de skall agera vid dylika tillfällen och därmed också
kunna stå samhället till tjänst tillsammans med annan räddningspersonal,
då det behövs. Som exempel skulle krishanteringsundervisning gällande
miljökatastrofer kunna vara en möjlighet. Man skulle ge konkret
utbildning åt beväringarna hur t.ex oljebekämpning görs, eller varför
inte ta med hjälp vid
stormaskador som är aktuellt i Finland.


Beväringarna har dock redan beredskaps tjänst i dagens läge. Tjänsten
går ut på att man skall hjälpa till med skallgång, sätta upp sandsäckar
vid översvämningar, hjälpa till med trafikarrangemang och dylikt. Det
finns hela tiden en förutbestämd grupp i beredskap som i princip skall
kunna rycka ut mycket snabbt. Men i praktiken vet man tyvärr ändå inte
sina uppgifter eller sitt ansvar och många skulle antagligen stå
handfallna om det faktiskt skulle bli nödvändigt att rycka in som hjälp.
Vi tycker att om det förväntas att beväringar skall hjälpa samhället
(beredskap finns ju) så skall man också ge nödvndig utbildning åt dem i
dessa frågor. Beväringarna borde utöver teori också få öva allt detta i
praktiken.
En krishanteringsutbildning skulle också gynna både beväringarna och
civiltjänstgörarna om man fick något slag av certifikat av slutförd
utbildning

En liknande utbildning saknas i dagens utbildning av beväringar och
civiltjänstgörare.
Svensk Ungdom och Beväringsförbundet anser utbildningen vara nödvändig!




Patrik Buchert
Beväringsförbundets Förbundsstyrelseledamot

Minna Lindberg
Vice ordförande för Svensk Ungdom

12 March 2006

Politik finns i skolan -eller finns den?

Svensk Ungdom skrev en insändare här om veckan om att politikfostran borde införas i skolan. Vi hänvisade till att unga i dagens läge borde beredas större grogrund för att delta i samhällsdebatten. Det är också sällan som man på riktit tar sig an och presenterar de politiska partierna och deras budskap åt våra elever -trots att de läser samhällskunskap enligt läroplanen och -böckerna.

Svar på insädaren får vi av bland annat tidningen Lärarens cehfredaktör i en ledare han skriver i Finladns svenska lärarföbunds egna medlemstidning. Bland annat så här skriver Calle Rusk i Läraren:
"Politiken finns redan i skolan och den tar sig uttryck bl.a. i krav om nedskärningar och i vissa extrema fall i hot om permitteringar av undervisningspersonalen. Politiken ses också i form av överstora undervisningsgrupper och nedslitna skolbyggnader. Politiken ligger också bakom indragningar av eller sammanslagningar av skolor."

Javisst, han har fullständigt rätt. Men det kallas för kommunalpolitik.
Det är klar att kommunalpolitiken och rikspolitiken påverkar skolorna, precis som det påverkar alla andra hörn av samället. Calle har missat vår poäng. Vi vill att skolorna skall ge de politiska partierna en chans att komma in i skolan och presentera sina tankar för eleverna. Till historie- och samhällsundervisningen hör också en presentation av vårt samhälle. Politiken, politiker och partierna ÄR vårt samhälle. Inte ensamt och enbart, men en del av samhället.

Så budskapet kvarstår.
Bered eleverna inför samhällspolitisk debatt !

10 March 2006

Skolrevolution

Jo, jag har litet dåligt samvete för att jag inte lyfte upp kvinnodagen desto mer. Men delade ju i alla fall ut några flyers om våld mot kvinnor -ett litet strå till stacken.

En sak bekymrar mig dock ändå mera just nu.
Det är skolfrågor.
I min gamla lågstadieskola har de nu fått besked om att i nästa år skall ettan bestå av 31 elever. Vad var nu igen Peffans rekommendation..20 inte sant?

Hur skall vilken magic-lärare som helst kunna dela på sig till 31 barn som behöver hjälp och stöd i undervisningen? Vissa behöver mera medan andra mindre hjälp, alla i olika ämnen. Och våra barn har också rätt att få undervisning av hög kvalitet och av en lärare som hinner och har möjligheten att lägga själ och hjärta på varje elev.
Det hinner inte någon lärare med 31 elever.

Men vad är lösningen då? fölrädrarna vill inte att barnen skall skjutsas till andra skolor, för barnen får väldigt långa skolresor då.
Mitt förslag var attflytta över 6:orna till högstaidet. Men nej, där lär inte heller finnas nåt utrymme alls, trots att det byggdes till och renoverades 2002. Det var alltså inte en möjlighet.
Vad kan man då göra? Dela på klassen, dra in nån sekreterar eller annan adminsitrativ tjäns och ge en till lärartjänst till ifrågavarande lågstadieskola. (ja, ursäkta grundläggandeutbildning från F-6 heter det ju enligt läroplanen numera) Men var placerar vi då den andra hälften av klassen; i städskrubben? På vinden? den bostad som funnits har redan byggts ut till lärarrum pga utrymmesbrist för några år sedan...

Till saken hör också att skolan stänger sina dörrar år 2007 -för då ska de få sin efterlängtade renovering. Bra så ! Men var placerar vi Sibbos största svenskspråkiga lågstadieskola under den tiden??

Ack och ve. Här har nog Bjarne Mollgren en nöt att knäcka. Nej, jag avundas inte denna gång hans arbete...

02 March 2006

0,7? JAA!

0,7 KAMPANJ

På måndagen 6.3 blir det demonstration om att Finland faktist borde skärpa sig och höja biståndet till 0,7% av BNI (bruttonationalinkomst) i enlighet med FNs millenniemål.
Det skall bli skoj att demonstrera med plakat och banderoller och tal och sånt. Vi gör det alltför sällan! Alla som har det minsta intresse av det här eller som kanske vi ha sina 5 seconds of fame och komma i TVnytt eller finska tv-uutiset så KOM MED!! :)


Personligen tycker jag att vi ska höja det till minst 1,0% men om vi nu ens kunde höja det till ovannämnda mål, som inte annar så i alla fall slipper vi få en EU-varning. Kolla bara på de andra nordiska länderna. Finns det kanske nåt annat nordiskt land som ger så litet bistånd? knappast. Så ta er i kragen, och höj biståndet!!


Mera info om kampanjen och demonstrationen finns på www.kepa.fi
Kepa är
Servicecentralen för utvecklingssamarbete Kepa rf.

Vill vi stöda krig??

Finska myndigheter har nog nu riktit fått allting om bakfoten.
Orsaken till att det i vår värld finns flyktingar beror på att deras eget land är instabilt och därmed är det farligt för dessa människor att stanna kvar i landet. Ibland finns det möjlighet att åka till grannlandet men många gånger måste man ta sig väldigt långt bort till främmande kulturer och klimat. Detta gäller speciellt de afrikanska flyktingar vi har.

Jag är fullständigt övertygad över att de allra felsta somalier som lever i Finland INTE hade valt att komma hit eller överhuvudtaget lämna sitt eget land och sina hem och ibland också familj, om det funnits andra alternativ. Men så var alltså fallet inte.

Om sedan en person med invandrar bakgrund inte lyckas integreras i "sitt nya land" beror det väl knappst endast och enbart på personen själv? Kunde inte den finska mentaliteten och främlingsfientligheten ha ett finger med i spelet? Eller också så enkla saker som fullständiga totala kultur- och klimatskillnader? Får de alla verkligen en god grund att stå på då de anländer hit?! I doubt that.

Nå, nu finns det då en del flyktingkillar, som råkar vara från Somalien, som har sysslat med kriminell verksamhet. Och ja, då är det nog dags för dem att åka hem till somalien. Men vad händer med dem i hemlandet? I landet som härjas av inbördeskrig och där regeringen är fullt korrumperad. Jo, de får ta del av kriget på ett eller annat sätt. Med andra ord, om dessa killar skickas tillbaka p.g.a. småstölder och snatteri, så understöder vi inbördeskriget genom att ge dem "nya" soldater som tidigare kommit undan.

Nu, finska myndigheter. VILL VI VERKLIGEN DET HÄR?
Nej.
Vi ska jobba för en god integrering av invandrare
OCH
Ge bistånd åt oberoende instanser som ska hjälpa till att bygga upp samhället i landet. När det är redo.
Men stöd för guds skull inte kriget!!

Vimse vims

Har nog inte helt koll på mig själv nu. Språkligt.
En massa grejer finns det som jag vill skriva om, men ändå blir det inte riktit av. Varför? ingen aning.
Men mycket beror på att jag har svårt att förmuelra mig. Va? jag då? Mig som alla där hemma blir trötta på pga min "besserwisserspråkrättarattityd"...ja, men man blir väl halvspråkig.

Varje dag talar jag
Svenska
Finska
Tyska

Varje dag skriver jag på
Svenska
Finska
Tyska

Varje dag tänker jag på
Svenska
Finska
Tyska


Jag tror det här är det tillståndet tvåspråkighets motståndare kallar för halvspråkig. Det är nog av största vikt att göra nåt åt det här. kanske åka till ett tyskspråkigt land. Är trött på att mitt uttal blivit hullut dåligt.


Finns det nån politisk poäng här?
Nej. Måst det? Ja. ok. det kommer en annan gång...