Litar du på regeringen?

En undersökning som Svenska Yles Nyheter gjort visar att en stor del av finlandssvenskarna inte litar på regeringen Vanhanen II. Visst är det oroväckande att en så stor del av en befolkningsgrupp är totalt missnöjda med landets regering. Men seriöst - är det någon som är förvånad? De enda i regeringen som verkligen jobbat för svenska frågor, eller snarare motarbetat galna förslag från de två stora regeringspartierna som skulle dra mattan undan finladnssvenska befolkningen, är SFP:s Steffi Wallin och Astrid Thors. Och ibland har någon annan minister pipit i nåt hörn, men oftast bara varit de tysta medlöpare.

Vanhanen har meddelat att han inte kandiderar för omval i partiordförandevalet vilket i praktiken betyder att vi har en ny statsminister på våren. Jag hoppas verkligen att det inte blir Mari Kivinimi, som åtminstone ännu inte meddelat om hon tänkt kandidera eller inte. Men å andra sidan vet jag inte riktigt vem som skulle ta över rodret? Bland ministrarna kanske Paula Lehtomäki? Då kunde t.ex. Mirja Vehkaperä, riksdagsledamot bli vice ordförande och få Lehtomäkis ministerportfölj? Eller kanske Anneli Jäätteenmäki gör comeback? Blir spännande att se i juni.

Men obereonde så skulle jag säga att det största misstroende bland finlandssvenskarna inte är gentemot hela regeringen utan på grund av en del avgörande beslut som denna regering har tagit. Så den lotten och ansvaret för missförtroendet i regeringen faller mycket tydligt på centern och samlingspartiet.

Fullständigt galet

Det är fullständigt galet att ungdomar står och tittar på då en flicka misshandlar en annan. Nå, nu vet jag ju inte vad "misshandel" i det här fallet betyder, men det låter ändå galet att alla dessa fyrtio personer bara står på, kanske talar med varandra eller ropar något medan en tjej misshandlar en annan tjej som hon alltså enligt artikeln inte över huvudtaget känner. Tur att ändå någon kände ansvaret att gripa på sitt sätt och ringa sin mamma. Att ringa till polisen för ett slagsmål kan kännas stor och främmande och då är föräldrar ett bra alternativ. Hemmet och föräldrarna ska inte bara vara stöd för barnen utan också fostra dem och ge vägledning för hur klara sig i olika situationer - också i fall som detta. Allt ansvar kan inte läggas på att skolan ska ge unga färdigheter för livet. Så det är inte barnen vi ska sluta dalta med (som många kommenterat i hbl artikeln) utan med föräldrarna, hemmen och de vuxna i barnens liv.

Mera läroavtal - en av många lösningar på arbetslöshet

Etla (näringslivets forskningsinstitut) har föreslagit att det borde inrättas mera läroavtalsplatser i Finland, för att bekämpa den ökade ungdomsarbetslösheten. Det är ett bra förslag! Läroavtal är speciellt bra för personer som antingen inte får jobb inom sin egen bransch och vill utbilda sig på nytt eller för personer som helt enkelt inte passar på skolbänken och hellre lär sig arbete i praktiken. Alla har ju faktist inte som mål att bli magistrar och doktorer.

Ett av problemen i vårt samhälle är, att det finns en stor del av 16-20 åringarna som "faller igenom" systemet så att säga. Efter grundskolan tar de kanske ett mellanår och jobbar nånstans eller börjar på olika utbildningar men slutför aldrig något. Och de som inte har utbildning och blir uppsagda har svårt att få jobb. Därför är det viktigt att personer som är i riskzon för att bli så kallade drop outs, kan utbilda sig genom bland annat läroavtal.

Kallis blivit SFP:are?

Jag sitter på Gardemoens flygplats och har en massa saker jag kunde göra, t.ex. jobb, anmäla mig till kurser för våren etc, men jag väljer att kolla på bilder från slottsbalen först.

Efter att ha strötittat en stund så stöter jag på något skumt. En bild på Bjarne Kallis och bildtexten nedan lyder "Bjarne Kallis, RKP:n kansanedustaja". Jasså? Jag visste inte att han blivit SFP:are. Det tycks vara så att FNB tror att alla finladnssvenska politiker är SFP:are men riktit så är det ju ändå inte....

Dåligt utspel av Vapaavuoris

Minister Vapaavuori försöker tydligt blidka till de finlandssvenskar som upplever att finlandssvenskheten är hotad i Finland, mycket beroende på framförallt Centerns men också samlignspartiets ageranden i regeringen under det senaste året. Vapaavuori påstår som nordisk samarbetsminister att finlandssvenskan kunde bli det gemensamma språket i en nordisk union. Men ursäkta nu Vapaavuori - vad hände med Färingarna, Grönlänningarna och Islänningarna? De förstår nog danskan men inte finlandssvenskan. De enda som förstår oss bra är svenskarna och ålänningarna. Norrmännen och danskarna förstår väl rätt okej oss men det löser ändå inte det ursprungliga problemet - de nordiska språken växer ifrån varandra och blir mer och mer olikt varandra och då är det naturligtvis också svårare att förstå dem. Västnordiskan glider längre ifrån östnordiskan. Språkutveckling ska man inte hindra, men däremot är det viktigt att bibehålla förståelsen för de olika språkgrupperna och de nordiska språken. Viktigt då alltså om vi vill ha ett nordiskt samarbete som är mera än en komplement till EU.

Ungdomens Nordiska Råd har sagt det flere gånger om, men nya saker ska ju upprepas minst 20 gånger för att man ska komma ihåg dem. Så än en gång säger jag det. Läs de nordiska språken redan i grundskolan! Enkla grejer men jämför skillnader och lär ut "främmande" nordiska ord och öva örat att förstå tillexempel talad danska och öva läsning i norska dialekter. DÅ har vi nån nytta av det nordiska samarbetet. Då kan vi kanske bilda en gemensam union som känner gemenskap och har förståelse för varandra.

Hör befolkningen i Skolnätsfrågor

I går diskuterades budgeten för Sibbo kommun i typ 9 timmar och bildningstjänster var en av de debattväckande punkterna i budgetboken. Många frågor kommer garanterat att diskuteras vidare men jag är glad för att Clara Lindqvists (YSI) förslag om enkät bland kommuninvånarna om skolnätet ska genomföras. Heikki Vestmans (KOK) förslag om konkurrenskraftiga gymnasier som också röstades igenom var mycket bra.

Men tillbaka till skolnätverket. Det har under egentligen hela det första fullmäktigeåret diskuterats skolfrågor på olika sätt (nåja, finska och svenska skolornas kostnader och byskolor har väl diskuterats så länge vi haft olika modeller för olika språkgrupperna) men någon riktit konstruktiv debatt har jag inte själv upplevt. Vi hade ett seminarium med bildningssektionerna och bildningsutskottet som långt leddes av utskottsordförande Säynätjoki, och hans och Samlingspartiets agenda är mycket klar - bort med de svenska byskolorna till vilket pris som helst.

En "oberoende" utredning har gjorts som statuerar politiska åsikter som fakta och åtminstone jag har inte nån klar uppfattning om a) enligt vilka fakta är utredningen oberoende b) vad ska den resultera i och framför allt c) VAR ska den godkännas? Först är det ett utkast som man ska se som diskussionsunderlag och vips strax efter det refererar bland annat Svenska bildningssektionens mötesberedning till utredningen.

Det är inte endast orättvist mot skolorna att det uppstår diskussion om vilka skolor som är nedläggningshotade (utan att detta alltså är fakta!!) utan det påverkar det politiska besltusfattandet och leder snabbt till misstro gentemot beredande tjänstemän.

Därför är jag glad för att fullmäktige igår beslöt efter omröstning att en ny, oberoende utredning över hela skolnätet i Sibbo bör göras. Denna utredning ska vara klar till fullmäktigemötet i april. Mötet ska också föregås av en bred politisk diskussion och så Claras tillägg om att en enkät bland invånarna också ska göras.

Jag vill inte till vilket pris som helst spara all svenskspråkig byskolor och jag unnar gärna ett motsvarande, fungerande system för de finskspråkiga eleverna. Det som ska stå som grund för besluten är ändå eleverna, kvaliteten av pedagogiken (stora grupper med t.ex. avancerade slöjd och andra specialutrymmen är inte per definition kvalitativ pedagogik, inte heller små, trygga byskolor). Det finns många för och nackdelar med byskolor såväl som stora centralskolor och vi måste noga överväga vilka fördelar som är viktigare och hur vi vill att skolnätverket i kommunen ska utvecklas, så att det är det optimalaste, fördelaktigaste, mest konkurrenskraftiga och pedagogiskt kvalitativa modellen. Ibland är det lättare att justera skolupptagningsområden än att stänga en byskola och andra gånger lönar det sig inte alls att betala för skolskjutsen för att fylla skolan i glesbyggden. Alla aspekter bör granskas i utredningen som jag ser fram emot att ta del av i svenska utbildningssektionen efter årsskiftet.

Vi måste sluta tramsa - Statsministern reprsenterar!

Enligt HBL har statsminister Vanhanen meddelat att han ensamt kommer att representera Finland på EU toppmöten medan presidentens kansli påstår att president Halonen inte alls är införstådd med detta arrangemang. Hur länge har vi inte hållit på med denna debatt? Statsministern ska leda EU politiken med presidenten representerar i utrikes- och säkerhespolitiken. Även om EU toppmötena självfallet klassas som utrikespolitik, så har jag åtminstone fått inpräntat i mitt huvud på föreläsningar vid Åbo Akademi (bl.a. EU kunskaps kursen - huippu kurs btw.) att EU fråor är inrikesfrågor. Det är kanske inte lätt att lösa frågan och det är en stor fråga att minska på presidentens makt. Men vi kan inte heller ha sitution där det är oklart vem det är som representerar republiken och vem som stannar hemma. Finland får en tallrik på EU toppmöten. Punkt slut. Då kan inte den stolen besättas av både statsministern och presidenten (de ryms ju liksom inte på samma stol och det skulle se pälligt ut dessutom) Nåjo,klart att inte sossarna kan stöda en begränsning av presidentens makt i grundlagskommittén, men man borde ändå kunna se längre än näsan är lång och inse att det inte handlar om Tarja Halonens makt, utan presidentämbetets. Dessutom sitter ju inte Halonen på den platsen länge till och det är rätt sannolikt att något annat parti innehar den platsen efter nästa val.

Även om statsminister Vanhanen inte står i särskilt hög kurs hos mig i dagens läge (och däremot är jag positivt överraskad över många grejer som Halonen gjort bra..) men det är ändå Statsministern som leder Finland i EU frågor. Och ifall inte grundlagskommittén är så får väl riksdagen rösta om det. Ett slut på denhär absurda diskussionen måste vi åtminstone få.

Skit på tågspåren hålls inte där...

Jag trodde vi har nått 2010-talet också då det kommer till tåg. Visserligen är ju säkert de flesta som åker tågen i Finland medvetna om hur toaletterna i de gamla "mjölktågen" fungerar men det är absurt att dessa fortfarande töms direkt på spåren. En ledsamt komiskt historia.

Åtminstone kommer jag att i fortsättningen undvika tågbroar och framför allt att gå under dem!