Hör befolkningen i Skolnätsfrågor

I går diskuterades budgeten för Sibbo kommun i typ 9 timmar och bildningstjänster var en av de debattväckande punkterna i budgetboken. Många frågor kommer garanterat att diskuteras vidare men jag är glad för att Clara Lindqvists (YSI) förslag om enkät bland kommuninvånarna om skolnätet ska genomföras. Heikki Vestmans (KOK) förslag om konkurrenskraftiga gymnasier som också röstades igenom var mycket bra.

Men tillbaka till skolnätverket. Det har under egentligen hela det första fullmäktigeåret diskuterats skolfrågor på olika sätt (nåja, finska och svenska skolornas kostnader och byskolor har väl diskuterats så länge vi haft olika modeller för olika språkgrupperna) men någon riktit konstruktiv debatt har jag inte själv upplevt. Vi hade ett seminarium med bildningssektionerna och bildningsutskottet som långt leddes av utskottsordförande Säynätjoki, och hans och Samlingspartiets agenda är mycket klar - bort med de svenska byskolorna till vilket pris som helst.

En "oberoende" utredning har gjorts som statuerar politiska åsikter som fakta och åtminstone jag har inte nån klar uppfattning om a) enligt vilka fakta är utredningen oberoende b) vad ska den resultera i och framför allt c) VAR ska den godkännas? Först är det ett utkast som man ska se som diskussionsunderlag och vips strax efter det refererar bland annat Svenska bildningssektionens mötesberedning till utredningen.

Det är inte endast orättvist mot skolorna att det uppstår diskussion om vilka skolor som är nedläggningshotade (utan att detta alltså är fakta!!) utan det påverkar det politiska besltusfattandet och leder snabbt till misstro gentemot beredande tjänstemän.

Därför är jag glad för att fullmäktige igår beslöt efter omröstning att en ny, oberoende utredning över hela skolnätet i Sibbo bör göras. Denna utredning ska vara klar till fullmäktigemötet i april. Mötet ska också föregås av en bred politisk diskussion och så Claras tillägg om att en enkät bland invånarna också ska göras.

Jag vill inte till vilket pris som helst spara all svenskspråkig byskolor och jag unnar gärna ett motsvarande, fungerande system för de finskspråkiga eleverna. Det som ska stå som grund för besluten är ändå eleverna, kvaliteten av pedagogiken (stora grupper med t.ex. avancerade slöjd och andra specialutrymmen är inte per definition kvalitativ pedagogik, inte heller små, trygga byskolor). Det finns många för och nackdelar med byskolor såväl som stora centralskolor och vi måste noga överväga vilka fördelar som är viktigare och hur vi vill att skolnätverket i kommunen ska utvecklas, så att det är det optimalaste, fördelaktigaste, mest konkurrenskraftiga och pedagogiskt kvalitativa modellen. Ibland är det lättare att justera skolupptagningsområden än att stänga en byskola och andra gånger lönar det sig inte alls att betala för skolskjutsen för att fylla skolan i glesbyggden. Alla aspekter bör granskas i utredningen som jag ser fram emot att ta del av i svenska utbildningssektionen efter årsskiftet.