Kongressöppningstalet

Kongressdeltagare
Inbjudna gäster
SU:are och vänner

Vi har ett politiskt sett händelserikt SU-år bakom oss. Mycket har hänt sedan vi i Kristinestad röstade fram nya riktlinjer, ny styrelse och ny förbundsledning. Precis som då, har vi nu samlats för att debattera, rösta och framför allt för att ha roligt tillsammans. Samtidigt ger kongressen vägkost åt förbundet för det kommande verksamhetsåret.

SU ska också fortsätta påverka svenska folk partiet på alla plan. Vi som ungdomsförbund vågar ta ställning i frågor och initierar till debatt. Det är vårt uppdrag att diskutera också obekväma frågor och våga vara av annan åsikt. Vi ska kunna tänka högt och brett. Ha nya, annorlunda idéer och föra våra åsikter vidare. Genom att påverka har vi makt. Därmed är vi, och ska fortsätta vara, en maktfaktor både inom Partiet och i Svenskfinland.

Det gångna året har bjudit på utmaningar och möjligheter, förluster men också segrar. Mycket har vi ännu framför oss i form av kommun- och service strukturreformen och andra förvaltningsreformer som är under arbete.

Förluster så som beslutet om annekteringen av sydvästra Sibbo finns färskt kvar i minnet. En annan känsloladdad fråga under året var arbetsmarknadskonflikten – många var vi verkligt oroade över detta lands framtid då TEHY facket beslöt att sjukskötarna marscherar ut ur sjukhusen. Lyckligtvis – för alla inblandade parter - hittades det en lösning som de flesta kunde leva med. En liknande erfarenhet vill jag personligen inte uppleva igen och jag tror att vi lärde oss en läxa. Det behövs en grundlig och principiell diskussion om hur de olika parterna på arbetsmarknaden skall förhandla om lönefrågor och arbetsförutsättninar och om hur vi såväl skall säkerställa en god vård och drägliga arbetsförhållanden för sjukskötare och vårdare i praktiken. Det hjälper inte att tala om rättvis och lika lön om inte något görs i praktiken. SU står för både ord och handling i politiken.

En oroväckande trend som också noterats i bland annat undersökningen ungdomsbarometern är att unga i dagens Finland inte mår bra. Barometern visar på illavarslande siffror som vi måste ta på allvar. Det är vi unga som är framtiden. Och samhället har helt enkelt inte råd att sjabbla bort den. Barometern är ett bevis för att det behövs stödåtgärder i skolan och i hemmet! Det har också ni lyft upp i både motioner och i det politiska programmet. Det är bra! För vem ska stå på de ungas sida, om inte vi själva?

Bästa vänner,
SU lyckades också under året. Vi räddade radio extrem! Med gemensamma krafter ordnade vi demonstrationer i både Vasa, Åbo och Helsingfors. En adress med över tolv tusen namn överräcktes till Rundradions förvaltningsråd (bunten med papper jag överräckte åt Kimmo Sasi var över 15cm hög). Det fungerade som effektiv vägkost för rådets möte. Vi gav också tydligt besked på plakat och i ramsor om vad vi alla tyckte om Jungners planer. Den gången lyckades vi tillsammans med alla aktiva rädda den finlandssvenska ungdomskanalen. Det är så vi ska göra politik – både på barrikaderna och genom aktiva unga politiker i maktens korridorer!

Den allmänna politiska debatten har under den senare tiden betonat både politik och sådant som är politiken närstående. Det vill säga politikerna själva. Det har handlat om både sexuella trakasserier i riksdagen, om publicerade sms av såväl stats- som av dåvarande utrikesminister. För den enas del ledde det som bekant till drastiska åtgärder och nu har vi en ung och fräsch utrikesminister. Det säger sig självt – debatten har ibland handlat mindre om substans och mer om något helt annat. Därför är det dags att vi tar fram de aktuella politiska frågorna. En av de dem är vallagstiftningen. Måhända att det inte låter lika sprittande som att demonstrera för radio x3m – men det handlar om grunden i vår demokrati och om vår fortsatta existens. Det räcker inte med att endast SFP internt diskuterar hur valsystemet ska se ut i framtiden utan debatten måste föras på en bredare front. För det är trots allt en grundlagsenlig reform vilken kräver en diskussion av allmänheten. Förslagen som hittills funnits att ta ställning till har inte varit bra. Vi kan inte acceptera en reform som innebär att en vanlig medborgare inte själv kan räkna ut valresultatet, utan det skulle krävas en dator med särskilda program för att klara den kakan. Det är inte demokrati. En röstspärr på 3 eller 4 procent som föreslagits är inte rättvis mot de mindre partierna utan skulle endast stärka de storas ställning. Vi vill att demokratin ska stärkas, inte försvagas. Därför måste beredningen vara öppen och diskussionen föras bland folket. Grundregeln är att ingen röst skall gå förlorad och att varje väljare skall känna att påverkningsmöjligheten finns.

Bästa SU:are,
Vi har under året fått tillökning i familjen. Det är nämligen så att våra LSK, Liberala Studentklubben lokalavdelningar, har grundat ett nytt, liberalt studentförbund. Förbundet samlar alla LSK:are under samma tak. Förbundet LSK kommer aktiv att ta ställning i högskolepolitiska frågor och bistå SU med sakkunskap om den högskolepolitiska världen. Förbundet har också redan gjort succé i både studentkårs- och studerandekårsval. I höst är det igen dags fortsätta färdas längs segerstigen. Jag önskar det nya förbundet lycka till och ser fram emot att LSK och SU sida vid sida skall vinna nya segrar!

Ända sedan riksdagsvalet förra året har vi jobbat med förberedelser för följande val. Eller egentligen för de två följande valen: Kommunalvalet den 26 oktober detta år och Europaparlamentsvalet sommaren 2009. Båda kan kännas långt borta och visst är det en hel lång solig sommar innan kommunalvalet. Men det är nu vi ska göra det viktigaste jobbet – nämligen att nominera de bästa kandidaterna! SU ska ta och få utrymme på partiets kommunalvalslistor och våra kandidater ska ha egna politiska sloganer och budskap. Det är vi som ska sätta agendan för kommunalvalet 2008! Och för att det ska lyckas måste vi lägga ner tid, energi och massor av arbete på förberedelserna. För bakom varje valseger ligger en hel massa blod, svett och tårar. Men också glädje, vilja och en gnutta fan-anamma. I sommar ska vi synas och höras på lokala marknader, bryggdanser och alla tänkbara evenemang för att förbereda för hösten. Vi ska ge järnet och tillsammans göra ett sjudundrande kommunalval!

Men det är som sagt inte endast kommunalvalet som nalkas. Vi som parti står inför ett viktigt uppdrag under följande år – nämligen att säkra vårt mandat i europaparlamentet. Finland får en plats mindre i parlamentet i och med utvidgningen av unionen och Henrik Lax har meddelat att han inte ställer upp för omval. Det betyder att vi nu är i kandidatnomineringsskedet också för det valet. För att bli vald måste kandidaten kunna engagera finlandssvenskar att rösta – för det är endast genom rösterna som vår kandidat blir vald. Jag tror personligen att Eva Biaudet skulle vara en sån kandidat och jag hoppas att hon ställer upp i Europaparlamentsvalet för Svensk Folkpartiet.


Bästa kongress,
Ni har framför er SU:s nya politiska program. Från att ha varit 1 idépolitiskt och 15 sektorpolitiska program och ställningstaganden har vi nu ett heltäckande politiskt program på 75 sidor. Det är med andra Svensk Ungdom ni har framför er – med alla våra politiska åsikter. I framtiden kommer ni att ha möjlighet att påverka SU:s linje i alla frågor, på alla kongresser och inte endast de sektorprogram som förbundsstyrelsen har framlagt som det varit hittills. Ta alltså vara på den chansen och ta ställning! Det är nu ni har möjligheten att påverka och engagera er i grunden till SU:s politik.

At this point, I would like to welcome our international guests. We have the vice president of European liberal Youth Lymec; Aloys Rigaut and also from Lymec Frédéric de Harven. With both of them I have had the chance to work within LYMEC on different events and issues. I am very glad that both of you are here and I will be looking forward to spend a weekend with you. I also encourage all of you delegates to bravely come and talk with these two liberals. Here you have the chance to get an international perspective on politics. Jag är också glad att Simon Pellas från Åländsk Ung Center är här idag. SU och ÅUC har ett gott samarbete på det nordiska planet och det ska vi fortsätta med.


Bästa SU:are,
Vi är här för att ta ställning till det politiska programmet, 38 motioner och strukturella förändringar.
Vi är här för att göra politik. Vi ska fortsätta vara provokativa, initiera till debatt och vara lagom fräcka. Vi har visioner om vart vi är på väg och vad vi vill med vårt samhälle.
Det är vi som när och nu fastsäller dessa visioner och mål för förbundet!

Svensk Ungdoms 65:e kongress förklarar jag härmed öppnad!

Nu har det satt igång :)

Första dagen av kongressen gick galant. Partiorddförande Stefan Wallinn höll en hälsning och sedan var det fritt fram för SU:arna att grilla honom på aktuella politiska frågor. Det kom allt mellan kärnkraft och kårobligatorium och litet till. En utomrodentig möjlgihet för SU:are att känna på pulsen på sin partiordförande och det var kul att så många nya också tog chansen och ställde frågor.

Sedan var det dags för Henrik Lax, Mikaela Nylander och Ole Norrback att diskutera säkerhetspolitik i Östersjöregionen. Senare under kvällen kom Gunvor Kronman med en hälsning till cocktailen och pratade om säkerhet ur ett annat perspektiv - bistånd och global säkerhet.

Henrik, Mikaela och Ole var inte överens i bl.a. Nato frågan. Ingen av dem var dock beredda att ge avkall på den allmänna värnplikten. Mikaela Nylander sade något som jag också tyker är oerhört viktigt, gällande civiltjänstgöringen. Det skulle vara ändamålsneligt att utveckla tjänstgöringen så att det blir meningsfull tid i den ugnas liv som utför den samhällsplikten. Den ska vara meningsfull både för individen själv men också gynna samhället i stort. Sådan utbildning skulle vara t.ex. att man ubildas i krishantering och naturkatastrofer. Det skulle kunna finnas en oljebekämpningsberedskap och andra olyckor. Det är en viktig del av hela säkerhetspolitiska diskussionen.

För vår del blir det alltid också en diskussion om Ryssland då vi snackar säkerhetspoltitik. Henrik Lax var tydlig i sitt svar om att Ryssland inte borde bli medlem i Europeiska unionen och inte heller har förutsättnignarna för det på en lång tid.

Själv blev jag under debatten också mer övertygad över att skulle vara slugt av finland att söka om Nato medlemskap. Det finns för och nack delar - det finns det alltid. Men jag tror att förldearna väger tyngre,nämligen att vi ska vara med och fatta beslut som berör oss. Ole gjorde en ganska bra jämförelse då det diskuterades FN och varöfr inte istället satsa på det. Nämligen att Finland är med och fattar beslut om vad FNs säkerhesråd ska göra 2 gånger på 40 år medan om vi blir medlemmar i nato så är vi med och fattar alla beslut. En stor, relevant skillnad. För det är dumt att låta Kina och andra fatta beslut i FNs säkerhetsråd om vad vi ska göra. Istället ska vi påverka där vi kan!


Under kvällen kom som sagt också Gunvor Kronman, direkt från Mocamque, för att adressera till kongresscocktailen. Hon pratade mycket om bistånd och problematiken kring att inte länderna är stabila och okorrumperade men samtidigt om behovet av stöd i dessa länder. Problemet är ju att om dessa länder inte skulle vara i behov av bistånd om de inte var korrumperade och ostabila. Självfallet ska också företagsamhet och "själv till självhälp" stödas och uppmuntras. Och prioriteras till en del, men det får inte helt ersätta biståndet. Dessutom har Finland bundit sig till att höja sitt bistånd till 0,7 till år 2010. Det måste vi absolut hålla fast vid!!

UNR kompletterar med engelska

Det omtalade uttalandet om att UNR använder engelska som arbetsspråk. Man ju säga som så att det är egentligen bara att konstatera faktum - för så har nog skett till en del redan en längre tid. Då vi inte har tolkning utöver sessionen så måste vi ta oss till något lingua franca som oftast är engelska. Det betyder inte att det nordsiak urholkas, tvärtom. Det skapar nog åtminstone bland oss som nu är aktiva en god sammanhållning, ibland på danska, ibland finska, ibland engelska och ibland blandning av allting. Man kan inte utesluta någon bara för att den inte fått undersvisning i skolan i det språket till den grad att man kan föra en politisk diskussion. För poltiik på ettt främmade språk är itne alldeles enkelt och kräver att man anpassar sig. Vi gör det genom att använda engelska då när det behövs. Dock så utgår vi ifrån de nordiska språken, i motsats till vad Hesari skrivit....


--

The Nordic cooperation should be open for every single Nordic individual. It shall by no means be an exclusive club for Scandinavian speakers. Language is a mean of communication, not a goal in it self. If language leads to exclusion, the language has to change.

Therefore, the presidium of the Nordic Youth Council, UNR, has on its meeting in Stavanger, Norway, agreed that inclusion is prioritized before language, and hence English will be used when needed in the work of UNR since UNR cannot afford interpretation on all meetings.

We believe that there is more to the Nordic cooperation than language. Inclusion has to be the word in focus, and as it is now language barriers are creating walls and excluding Nordics, whether one is willing to acknowledge it or not. We need to accept the fact that the knowledge of Scandinavian languages of the coming generations is constantly declining and that the globalized world has diversified the Nordic societies, hence one can no longer take for granted that all Nordics can understand and communicate in Scandinavian.

UNR also wants to cast the light on the need for better education in Nordic history and Nordic societies. In order to foster Nordic prosperity one needs to strengthen the Nordic identity and common understanding. In an ever changing world young people need to have roots.

Imorgon börjar det

Imorgon sätter kongressen fart. Det har varit så mycket förberedelser för kongressen ÅA styrelsemöte osv att jag inte alls hunnit med själv.

Idag har vi hämtat madrasser från Tammerfors så att de som sover på skolgolv inte ska få ryggskott. Allt är roudat till Arcada där kongressen går av stapeln och alko har vi plundrat inför cocktailen. Så allt torde vara klart! :)

Imoron alltså seminarium och ministerutfrågning. Lördag börjar själva kongressen, på söndag är det alla omröstningar i både personval och politiska ärenden. Och Sedan är det klart. på söndag blir också "domedagen" som visar vem som ska leda Svensk Ungdom under det kommande året. Spännande! :)

Utländska examen borde vara lika värda i Finland!

Insändare i söndagens HBL.


Det är oacceptabelt att vi i Finland ännu på 2000-talet inte kommit ifrån våra fördomar om att den enda utbildningen av värde ges i vårt eget land. I olika etapper har vi i dagstidningar under de senaste månaderna igen fått ta del av de problem de filippinska sjukskötare som kommer till Finland i hopp om att få jobb stöter på. Deras utbildning duger inte åt oss. Hur länge tror vi att vi kan hålla på med sådana fasoner?

Inom många branscher finns det ett stort behov av arbetskraft med både finländsk och utländsk utbildning. Vi har inte råd att vara petiga med vilket språk examensstämpeln har eller på vilket språk själva studierna har gjorts. Vi har all orsak att med öppna armar välkomna den arbetskraft som är intresserad av att komma till Finland. Naturligtvis måste man i de flesta yrken kunna kundens språk. Speciellt viktigt är det självfallet inom exempelvis vårdyrket som är en bransch med skriande brist på personal. Då är det viktigare att satsa på språkundervisning för dem som inte har utbildning på svenska eller finska – än att hålla kvar byråkratiska regelverk som förhindrar utvecklingen av vårt land. Det system vi i dagens läge har för att validera utländska examina måste bli smidigare och öppnare för att vi i framtiden ska kunna garantera att det finns arbetskraft och att deras kompetens tas tillvara.

Visst vet även jag att det finns utbildningar som inte har samma standard i alla länder och att man i viss mån måste komplettera sin utbildning man fått på annat ställe för att få den kompetens som krävs för jobb i vårt land. Men det får inte heller vara så, att man exempelvis utbildar sig till skidlärare i Österrike men får inte undervisa i Finland – trots att innehållet i utbildningen är så gott som densamma. Kvaliteten tummar man inte heller på i någondera av länderna, men ändå lyckas detta inte. Samma problem finns inom många branscher, där vi verkligen har brist på arbetskraft. Nyckelordet är alltså flexibilitet.

Det står klart för oss alla att inom en relativt kort tidsperiod kommer de stora årskullarna att gå i pension. Då måste det finnas människor kvar på arbetsmarknaden, med finländsk eller utländsk examen. Hela vår arbetsmarknad ska vara öppen för arbetskraft från andra länder -öppen för såväl direktörer, lärare, städare eller tjänstemän. Vi finländare skall också vara beredda på att skola om oss om det behövs och vi ska vara beredda att acceptera en samhällsförändring där arbetskraften inte nödvändigtvis är infödd finländare eller har fått sin utbildning här.

För att inte gräva gropen för oss själva så måste vi lätta på byråkratiska krav och godkänna utländska examina! Genast!

Studerande med barn bör få höjt stöd

Steffi har nu också tillsatt en arbetsgrupp som ska diskutera höjt studiestöd till studerande med barn. Mer om det på internytt.

Det är det enda rätta - om vi vill att man ska skaffa barn i relativt ung ålder, så ska det nog finnas ens ekonomiska förutsättningar för det, för att inte tala om att tillföra ekonomiska incitament som dessutom skulle uppmuntra till att skaffa barn under studietiden.

Ju mer man begränsar studietiden och möjligheterna till flexibilitet kring studierna, desto mer ödesdigert blir det för samhället på längre sikt. Vi behöver barnen, vi behöver arbetskraften, vi behöver kunskapen och studierna, vi behöver kreativiteten. Inget av detta stöds av att begränsa studietid eller att göra det alltför byråkratiskt att skaffa barn.

Bra initiativ Steffi- nu måste också gruppen komma till "rätt" förslag också :)

Val i Nepal

Idag hölls det första gången ett öppet val i Nepal på nästan 10 år. Senast folk fick gå till vallokaler var år 1999 och före det var vägen till "demokrati" från 1996 mycket stenig. Nu har man äntligen, efter att skjutit på valdagen två gånger, fått rösta. I valet av kongress och grundlag kommer man att avskaffa monarkin som härskat enväldigt under en lång era, som nog varit fylld av blodbad och kränkande av mänskliga rättigheter. En kort histirisk tillbakablick så kan man då alltså notera att monarkin som härskade enväldigt i Nepal fick en törn då kronprinsen år 1996 sköt först kungen drottningen, sina syskon och sedan sköt han sig själv i huvudet. Eftersom han inte dog så var han de facto ledare av staten i några månader, men låg i koma under hela den tiden. Efter hans död förklarade sig den skjutna kungens bror sig till enväldig härskare och det är fortfarande han som sitter på tronen. Som nu genom demokratisk väg och omröstning ska avsättas.

Nå, det var en kort och onalatysk bakgrund men förhoppningen är alltså att grundlagen ska antas och att parlamentet sedan fortsätter det demokratiska arbetet.

Det som jag tycker är beklagligt om valet är att finska tryckta medier, t.ex. HBL, inte alls noterat detta. Och internytt skriver att valet gått förvånandsvärt lugnt till. Om man läser andra medier som t.ex. BBC får man en helt annan bild. VÅldsamheter i samband med valet har lett till att t.o.m. en person skjutits till döds. En maoistrebell, men likaväl.

Man har också väldigt fåordigt kommetnerat huruvida valet gått rätt till och om det har förekommit valfusk - vilket är det första man kommenterar i t.ex. ryska, ukrainska, vitryska val. Jag har ju inte själv varit på plats, så kan inte orda om det desto mer, men har nog uppgifter om att det inte alls är så frid och fröjd som det verkar. På flere ställen har det inte varit möjligt att rösta och helt praktiskt så är det inte sådär bara att rösta då man bor t.ex.i en bergsby i Himalayas dalar... Kastsystemet lever starkt kvar trots att det är förbjudet. Och frågan är - har man i alla kast haft samma rättigheter att rösta? Har man fått veta om alla valmöjligheter? Jag tror inte...

Resultatet av valet blir intressant, sen när det kommer. Det väntas inte komma ännu på ett par veckor. Det intressanta med valet är också att man röstar först och sedan bestäms vilka personer som finns på partiernas listor. En intressant tolkning av demokratin... Jag själv ska åka till Kathmandu för att fortsätta på ett demokratiprojekt som leds av Demo Finland och som startat för en tid sedan. Vid de tider som vår grupp finlänska ungdomspolitiker anländer dit, borde valresultet vara klart och efterdyningarna lagt sig något. Det ska bli oerhört intressant att höra de ungas reaktioner, kommentarer och erfarenheter. Många röstar ju också för första gången i sitt liv!

Jag har också en god bekant till mig, Csibi Magor, MEP från Rumäninen, som varit i Nepal som internationell valobservatör. Ska ta en kort mejlintervju med honom också, för att höra hans intryck och reaktioner.

Dunderval!

hurra! LSK har igen slagit igenom med sina stjärnor! :) VÄrldshistoriens första fullmäktigeval vid den nya yrkeshögskolan Novium och Förbundet Liberala Studentklubben får 7 invalda av 15 möjliga. GRATTIS LSK och Grattis alla kandidater som gjorde ett suveränt val samt ett stort grattis till alla invalda LSK:are! Jäkligt bra jobbat!

De invalda från LSK är följande:


Lindfors Tage
Maars Tobias
Öhman Jenny
Mård Thomas
Wiik Kristoffer
Ingves Janica
Hesthammer Joachim

Jag kandiderar för omval

Idag skickades detta pressis ut, om att jag kandiderar för omval för SU:s förbundsordförande. Jag har också en medkandidat, Oscar Ohlis. Så det blir en spännande kongress, har jag på känn :)

pressiset:

Efter ett år som förbundsordförande kandiderar Minna Lindberg för omval. Hon blev vald på SU:s kongress i Kristinestad i maj 2007.

- Mycket har hänt under året men jag vill gärna fortsätta med speciellt kommunalvalet, säger förbundsordförande Minna Lindberg. Ett år är en kort tid och därför vill jag gärna lotsa SU ytterligare ett år och fortsätta utveckla förbundet.

Unga ska välja SU för att vi är en liberal maktfaktor att räkna med. Det blir man genom långsiktigt arbete både politiskt och inom organisationen

- Mina mål för det kommande året är att fortsätta jobba för att SU skall vara en livskraftig och seriös aktör i den finländska politiken, med egna politiska muskler som för förbundet vidare, fortsätter Lindberg. Dessutom är målet att föra ett sjudundrande kommunalval i oktober och få minst en SU:are vald i varje kommun där vi har ställt upp kandidater.


Svensk Ungdom har sin 65:e förbundskongress i Helsingfors den 18-20.42008

bojkott eller inte bojkott?

Just nu rasar en hård debatt både internationellt och i Finland om OS och Kinas situation. Många har sagt att man borde bojkotta OS tävlingarna medan andra säger att det inte tjänar någon till. Jag håller med - båda sidorna. Okej, det kan man ju inte göra men jag ska förklara.

En bojkott leder sällan till stora konkreta åtgärder, men det skulle åtminstone lägga press på Kina, då inte FN klarar av att ställa den pressen. Men det skulle nog vara väldigt dubbelmoraliskt av Finland att bojkotta OS men sen ändå ingå en massa handelsavtal med olika företag i Kina. Företag som inte alla kanske har rent mjöl i påsen. Hur ska man då rättfärdiga en bojkott som till största delen slår ut mot idrottarna medan företagen fortsätter handla med svarte petter?

Men om inte vi nu agerar och reagerar, så när ska man då göra det? Och framför allt vem ska reagera? Det snackas mycket om konsumentmakt - vilken nog är verklig - om man bara använde sig mera av den. Alltså konsumenten själv. Då skulle man kunna kräva att finska företag slutar med sitt handlande. Men gör vi det? Jag själv, jo ibland då jag handlar. Men inte alltid. Alltför sällan, de facto. varje gång lovar jag att bli bättre, men sen då man just hittat det perfekta paret skor osv så väljer man - bara den här gången, trots att man inte kollat upp om skorna producerats av ett företag som använder sig av barnarbetskraft. Mera medvetenhet är alltså en lösning. Men det är en lösning på lång sikt.

Nå, en bojkott då. Det skulle leda till att Finland inte deltar alls i olympiska spelen. Det skulle vara verkligen synd, speciellt som jag hoppas på att min halvbekant- min brorsas kompis- Silja Lehtinen skulle segla där. Inte vill jag att hennes stora dröm om OS seglingar skulle gå i kras pga politiska beslut. Eller de andras. Och det får verkligen inte gå så att man skulle förbjuda sina idrottare att ta ställning - oberoende var eller när man rör sig ute i världen, skall man aldrig förbjuda att uttala sig om sin omgivning. En sån utveckling låter oerhört skrämmande! Fast för finlands del finns det väl inga såna hot...

En kompromiss som diskuterats skulle vara att bojkotta endast invigningsdagen - som ett ställningstagande men som inte förbjuder idrottarna att delta i tävlingarna.Man visar en signal åt Kina att det internationella samfundet menar allvar både då det gäller mänskliga rättigheter i form av att barnen ska få gå i skola och vara barn men också rättigheter för t.ex. Tibetarna!

Det skulle vara en kompromiss som inte har lika stor effekt som en hel bojkott men som inte heller skulle skada "oskyldiga" så som idrottarna. För det är på tiden att Kina och situationen där (i hela landet, inte endast Tibet) tas upp på agendan. Och verkligen dags för FN att agera!

Virus raderat - tillbaka igen i rullorna

Helgen har äntligen avklarats och jag är tillbaka till verkligheten. Mamma fyllde 50 år och det var baluns med vänner. Det är alltid roligt då fester ordnas och man får jobba på ett helt annat sätt - speaker och bartender, allt i allo och fixare. :) Dessutom har jag drabbats av nåt jäkla virus på datorn så Patrik har fått sitta här och grejat. Förhoppningsvis har den filuren raderats fullständigt på min dator. Och jag fick en ny bakläxa -slarva inte med backup filerna...

Idag har vi också nått över 90 anmälda till kongressen och några till ännu så har vi nått målet med över 100 delegater :) Bra så! Ser fram emot kongressen, både debatterna, valen och framför allt stämningen. Många "gamyler" (vem som nu sen räknar sig som sådan...) har också anmält sig och det blir kul!

Tiden är inte märklig utan attityderna

Min insändare som publicerades i HBL den 23 mars 2008

I sin insändare i HBL (18.3) förundrar sig Håkan Westergård över diskussionen om Mannerheims eventuella homosexuella läggning. Negativa attityder gentemot andra än heterosexuella läggningar lyser igenom insändaren. Westergård fortsätter med att ifrågasätta homosexualitetens naturlighet vilket ger mig kalla kårar av avsmak. Vem är Westergård att bedöma vad som är naturligt eller inte? Jag frågar mig vilken värld och tid Westergård lever i, då vi andra lever i ett mångkulturellt samhälle som välkomnar olikheter – sexuella, språkliga, etniska olikheter. Diskussionen om Mannerheims sexuella läggning är i sak egentligen irrelevant. För fortsättningsvis är han den betydande historiska personen som han hittills varit, oberoende vem han delade eller inte delade säng med. Däremot visar den diskussion som förts i tidningsspalterna om hela frågan, att det fortfarande finns en skrämmande och för mig helt främmande, falsk attityd gentemot vissa grupper i vårt samhälle.

För mig är inte tiden vi lever i alls märklig i motsats till vad Westergård tycker. Men attityderna som han för fram, är däremot väldigt märkliga.

inget aprilskämt

...eftersom det ordnats presskonferens och hela härvan har noterats i internationell media så är det nog inte något aprilskämt :)

Här bl.a. Neue Züricher Zeitung och BBC som uppmärksammat Ikes avgång.

nya svängar i ministerdansen

Det händer och fötter i vår ministerstab just nu. Ike tvingas avgå och Stubb blir ny utrikesminsiter. Själv är jag litet delad i frågan - det är ju inte så stor grej att skicka sms. Problemet är att det gjorts med tjänstetelefonen och då har han skickat dessa sms som utrikesminister. Dessutom har han ljugit om hela affären, vilket inte gör det bättre. Kanerva lovade bot och bättring efter senaste härva under friidrotts VM men han kunde inte hålla fingrarna i styr. Men det att media försatt honom i sådan klappjakt är nog den riktiga orsaken till att han tvingas avgå - inte för sms:en. Hade man inte blåst upp det till sådan skandal så hade väl ingen ens noterat detta...

För mig personligen är det inte ett problem om en 60-årig gubbe vill skicka sexuellt relaterade sms till en 30 årig kvinna. Och är han minsiter eller inte, så har jag inget med det att göra - man måste ju få ha ett privatliv också som minister. Det är klart att det inte ger en särskilt bra bild av honom men det är nu hans sak att avgöra. Det är inte som att det skulle vara ett brott.

I motsats till andra ministrar i vår regering som det facto blivit dömda för brott. Brott som jag har mycket svårt att acceptera. Och genom att inte lyfta upp dessa så accepteras alltså brott men inte sex-sms. Ta vår bostadsminister Jan Vapaavuori tillexempel. Han har brott i ryggsäcken som jag inte kan godta - misshandel och rattfylla. Oberoende av att han gjort dessa som privatperson och före sin tid som minister så säger det lika mycket om honom som person som sms:en säger om Ike. Gubbsjuka är inte detsamma som rattfylla och våldsamheter!

Men, nu har samlingspartiets gruppering valt att avskeda Kanerva och istället tillträder Alexander Stubb som utrikesminister. Ett bra val tycker jag :) Han föryngrar medelåldern bland ministrarna och har en mycket god erfarenhet av internationell politik - inte minst som MEP för samlingspartiet. Han får istället lämna Europaparlamentet och istället för honom tillträder Sirpa Pietikäinen. Som också hon har ett brottsregister från att ha kört bil i fyllan. "Selvinpäin en olisi humalassa astunut ratin taakse". Nå, det här har folket valt, så hon är värd sin plasts i Europaparlamentet. Men då vi gör flere utnämningar i det här landet,så får vi nog se till att göra hemläxorna med att kolla personen bättre!