Litar du på regeringen?

En undersökning som Svenska Yles Nyheter gjort visar att en stor del av finlandssvenskarna inte litar på regeringen Vanhanen II. Visst är det oroväckande att en så stor del av en befolkningsgrupp är totalt missnöjda med landets regering. Men seriöst - är det någon som är förvånad? De enda i regeringen som verkligen jobbat för svenska frågor, eller snarare motarbetat galna förslag från de två stora regeringspartierna som skulle dra mattan undan finladnssvenska befolkningen, är SFP:s Steffi Wallin och Astrid Thors. Och ibland har någon annan minister pipit i nåt hörn, men oftast bara varit de tysta medlöpare.

Vanhanen har meddelat att han inte kandiderar för omval i partiordförandevalet vilket i praktiken betyder att vi har en ny statsminister på våren. Jag hoppas verkligen att det inte blir Mari Kivinimi, som åtminstone ännu inte meddelat om hon tänkt kandidera eller inte. Men å andra sidan vet jag inte riktigt vem som skulle ta över rodret? Bland ministrarna kanske Paula Lehtomäki? Då kunde t.ex. Mirja Vehkaperä, riksdagsledamot bli vice ordförande och få Lehtomäkis ministerportfölj? Eller kanske Anneli Jäätteenmäki gör comeback? Blir spännande att se i juni.

Men obereonde så skulle jag säga att det största misstroende bland finlandssvenskarna inte är gentemot hela regeringen utan på grund av en del avgörande beslut som denna regering har tagit. Så den lotten och ansvaret för missförtroendet i regeringen faller mycket tydligt på centern och samlingspartiet.

Fullständigt galet

Det är fullständigt galet att ungdomar står och tittar på då en flicka misshandlar en annan. Nå, nu vet jag ju inte vad "misshandel" i det här fallet betyder, men det låter ändå galet att alla dessa fyrtio personer bara står på, kanske talar med varandra eller ropar något medan en tjej misshandlar en annan tjej som hon alltså enligt artikeln inte över huvudtaget känner. Tur att ändå någon kände ansvaret att gripa på sitt sätt och ringa sin mamma. Att ringa till polisen för ett slagsmål kan kännas stor och främmande och då är föräldrar ett bra alternativ. Hemmet och föräldrarna ska inte bara vara stöd för barnen utan också fostra dem och ge vägledning för hur klara sig i olika situationer - också i fall som detta. Allt ansvar kan inte läggas på att skolan ska ge unga färdigheter för livet. Så det är inte barnen vi ska sluta dalta med (som många kommenterat i hbl artikeln) utan med föräldrarna, hemmen och de vuxna i barnens liv.

Mera läroavtal - en av många lösningar på arbetslöshet

Etla (näringslivets forskningsinstitut) har föreslagit att det borde inrättas mera läroavtalsplatser i Finland, för att bekämpa den ökade ungdomsarbetslösheten. Det är ett bra förslag! Läroavtal är speciellt bra för personer som antingen inte får jobb inom sin egen bransch och vill utbilda sig på nytt eller för personer som helt enkelt inte passar på skolbänken och hellre lär sig arbete i praktiken. Alla har ju faktist inte som mål att bli magistrar och doktorer.

Ett av problemen i vårt samhälle är, att det finns en stor del av 16-20 åringarna som "faller igenom" systemet så att säga. Efter grundskolan tar de kanske ett mellanår och jobbar nånstans eller börjar på olika utbildningar men slutför aldrig något. Och de som inte har utbildning och blir uppsagda har svårt att få jobb. Därför är det viktigt att personer som är i riskzon för att bli så kallade drop outs, kan utbilda sig genom bland annat läroavtal.

Kallis blivit SFP:are?

Jag sitter på Gardemoens flygplats och har en massa saker jag kunde göra, t.ex. jobb, anmäla mig till kurser för våren etc, men jag väljer att kolla på bilder från slottsbalen först.

Efter att ha strötittat en stund så stöter jag på något skumt. En bild på Bjarne Kallis och bildtexten nedan lyder "Bjarne Kallis, RKP:n kansanedustaja". Jasså? Jag visste inte att han blivit SFP:are. Det tycks vara så att FNB tror att alla finladnssvenska politiker är SFP:are men riktit så är det ju ändå inte....

Dåligt utspel av Vapaavuoris

Minister Vapaavuori försöker tydligt blidka till de finlandssvenskar som upplever att finlandssvenskheten är hotad i Finland, mycket beroende på framförallt Centerns men också samlignspartiets ageranden i regeringen under det senaste året. Vapaavuori påstår som nordisk samarbetsminister att finlandssvenskan kunde bli det gemensamma språket i en nordisk union. Men ursäkta nu Vapaavuori - vad hände med Färingarna, Grönlänningarna och Islänningarna? De förstår nog danskan men inte finlandssvenskan. De enda som förstår oss bra är svenskarna och ålänningarna. Norrmännen och danskarna förstår väl rätt okej oss men det löser ändå inte det ursprungliga problemet - de nordiska språken växer ifrån varandra och blir mer och mer olikt varandra och då är det naturligtvis också svårare att förstå dem. Västnordiskan glider längre ifrån östnordiskan. Språkutveckling ska man inte hindra, men däremot är det viktigt att bibehålla förståelsen för de olika språkgrupperna och de nordiska språken. Viktigt då alltså om vi vill ha ett nordiskt samarbete som är mera än en komplement till EU.

Ungdomens Nordiska Råd har sagt det flere gånger om, men nya saker ska ju upprepas minst 20 gånger för att man ska komma ihåg dem. Så än en gång säger jag det. Läs de nordiska språken redan i grundskolan! Enkla grejer men jämför skillnader och lär ut "främmande" nordiska ord och öva örat att förstå tillexempel talad danska och öva läsning i norska dialekter. DÅ har vi nån nytta av det nordiska samarbetet. Då kan vi kanske bilda en gemensam union som känner gemenskap och har förståelse för varandra.

Hör befolkningen i Skolnätsfrågor

I går diskuterades budgeten för Sibbo kommun i typ 9 timmar och bildningstjänster var en av de debattväckande punkterna i budgetboken. Många frågor kommer garanterat att diskuteras vidare men jag är glad för att Clara Lindqvists (YSI) förslag om enkät bland kommuninvånarna om skolnätet ska genomföras. Heikki Vestmans (KOK) förslag om konkurrenskraftiga gymnasier som också röstades igenom var mycket bra.

Men tillbaka till skolnätverket. Det har under egentligen hela det första fullmäktigeåret diskuterats skolfrågor på olika sätt (nåja, finska och svenska skolornas kostnader och byskolor har väl diskuterats så länge vi haft olika modeller för olika språkgrupperna) men någon riktit konstruktiv debatt har jag inte själv upplevt. Vi hade ett seminarium med bildningssektionerna och bildningsutskottet som långt leddes av utskottsordförande Säynätjoki, och hans och Samlingspartiets agenda är mycket klar - bort med de svenska byskolorna till vilket pris som helst.

En "oberoende" utredning har gjorts som statuerar politiska åsikter som fakta och åtminstone jag har inte nån klar uppfattning om a) enligt vilka fakta är utredningen oberoende b) vad ska den resultera i och framför allt c) VAR ska den godkännas? Först är det ett utkast som man ska se som diskussionsunderlag och vips strax efter det refererar bland annat Svenska bildningssektionens mötesberedning till utredningen.

Det är inte endast orättvist mot skolorna att det uppstår diskussion om vilka skolor som är nedläggningshotade (utan att detta alltså är fakta!!) utan det påverkar det politiska besltusfattandet och leder snabbt till misstro gentemot beredande tjänstemän.

Därför är jag glad för att fullmäktige igår beslöt efter omröstning att en ny, oberoende utredning över hela skolnätet i Sibbo bör göras. Denna utredning ska vara klar till fullmäktigemötet i april. Mötet ska också föregås av en bred politisk diskussion och så Claras tillägg om att en enkät bland invånarna också ska göras.

Jag vill inte till vilket pris som helst spara all svenskspråkig byskolor och jag unnar gärna ett motsvarande, fungerande system för de finskspråkiga eleverna. Det som ska stå som grund för besluten är ändå eleverna, kvaliteten av pedagogiken (stora grupper med t.ex. avancerade slöjd och andra specialutrymmen är inte per definition kvalitativ pedagogik, inte heller små, trygga byskolor). Det finns många för och nackdelar med byskolor såväl som stora centralskolor och vi måste noga överväga vilka fördelar som är viktigare och hur vi vill att skolnätverket i kommunen ska utvecklas, så att det är det optimalaste, fördelaktigaste, mest konkurrenskraftiga och pedagogiskt kvalitativa modellen. Ibland är det lättare att justera skolupptagningsområden än att stänga en byskola och andra gånger lönar det sig inte alls att betala för skolskjutsen för att fylla skolan i glesbyggden. Alla aspekter bör granskas i utredningen som jag ser fram emot att ta del av i svenska utbildningssektionen efter årsskiftet.

Vi måste sluta tramsa - Statsministern reprsenterar!

Enligt HBL har statsminister Vanhanen meddelat att han ensamt kommer att representera Finland på EU toppmöten medan presidentens kansli påstår att president Halonen inte alls är införstådd med detta arrangemang. Hur länge har vi inte hållit på med denna debatt? Statsministern ska leda EU politiken med presidenten representerar i utrikes- och säkerhespolitiken. Även om EU toppmötena självfallet klassas som utrikespolitik, så har jag åtminstone fått inpräntat i mitt huvud på föreläsningar vid Åbo Akademi (bl.a. EU kunskaps kursen - huippu kurs btw.) att EU fråor är inrikesfrågor. Det är kanske inte lätt att lösa frågan och det är en stor fråga att minska på presidentens makt. Men vi kan inte heller ha sitution där det är oklart vem det är som representerar republiken och vem som stannar hemma. Finland får en tallrik på EU toppmöten. Punkt slut. Då kan inte den stolen besättas av både statsministern och presidenten (de ryms ju liksom inte på samma stol och det skulle se pälligt ut dessutom) Nåjo,klart att inte sossarna kan stöda en begränsning av presidentens makt i grundlagskommittén, men man borde ändå kunna se längre än näsan är lång och inse att det inte handlar om Tarja Halonens makt, utan presidentämbetets. Dessutom sitter ju inte Halonen på den platsen länge till och det är rätt sannolikt att något annat parti innehar den platsen efter nästa val.

Även om statsminister Vanhanen inte står i särskilt hög kurs hos mig i dagens läge (och däremot är jag positivt överraskad över många grejer som Halonen gjort bra..) men det är ändå Statsministern som leder Finland i EU frågor. Och ifall inte grundlagskommittén är så får väl riksdagen rösta om det. Ett slut på denhär absurda diskussionen måste vi åtminstone få.

Skit på tågspåren hålls inte där...

Jag trodde vi har nått 2010-talet också då det kommer till tåg. Visserligen är ju säkert de flesta som åker tågen i Finland medvetna om hur toaletterna i de gamla "mjölktågen" fungerar men det är absurt att dessa fortfarande töms direkt på spåren. En ledsamt komiskt historia.

Åtminstone kommer jag att i fortsättningen undvika tågbroar och framför allt att gå under dem!

Youth research in Georgia

Last spring we went to Tbilisi with a delegation of finns, to discuss youth empowerment and what we have acomplished in FInland. The participating Georgians were from all over the country, representing different political and student youth organisations. The seminar and trip was organized by Allianssi together with NCYOG, National Council for Youth Organizations of Georgia. The content of the seminar was in short very interesting discussions with both youth participants and representatives of the parliament and government. There is a report to check details.

But the important part of this was, that the Georgian participants all agreed upon, that there should be coordinated research on yout matters in Georgia. And with the results of the research poltiicans and organizations could develope youthpolitics in Georgia.

Not only were the discussions very intreseting and fruitful, but it also led to a prioritising of NCYOG projects. And I have just now found out that NCYOG have found funders and started a National youth reserach of Georgia, which will lead to a report on youth that will be published in december. I am very pleased to hear this and glad for the Georgian youth movement, to have taken a hughe step forward. Of course work with donors and funding will be a great deal of work also in the future, but I congratulate NCYOG and their chair Vacho Asanidze for the great results!

Skrämmande samhällsutveckling i Schweitz

Det schweitziska beslutet om att inte tillåta byggandet av minareter i landet, gör mig illamående. Har man tagit ställning till byggandet av andra religiösa byggnader? Varför är minareter så mycket annorlunda än kristna kyrkor och kapell, synagogor eller krishna tempel? Samhällsutvecklingen, där man börjar klassa folk olika utgående från deras religion är inte en samhällsutveckling som hör hemma på 2010-talet! (vi e ju nästan där redan...) Det är direkt osmakligt!

Visserligen har Schweitz en annan tradition om folkomröstningar än vad vi har, men jag kan ändå inte förstå hur man kan lverhuvudtaget rösta om något liknande? Ifall man ska rösta så borde alla religionsanknutna byggnader vara i samma kategori.

Det är totalt förvrängt och obehagligt att göra sådana beslut!

Fast vi tycks och skilja på folk och folk här i landet. Minister Väyrynen hade hela tåget att stanna på "fel" station, då han skulle på partifullmäktige till Jakobstad. Undrar just hur det skulle gå om t.ex. en skolklass vill att tåget stannar extra i Bennäs för de ska på lägerskola. Får de samma service av VR som Väyrynen? (enligt VR:s informatör lär man kunna stanna tåget på extra stationer om grupper så önskar). Eller var det bara en service tillgänglig för centerpartister?

Åland till Sverige?

I samband med diskussion om svenskan i Finland har också debatt om ÅLand uppstått. Imorgon röstar Ålands lagting om Lissabonfördraget. Vad som sker juridiskt med Åland ifall majoriteten i lagtinget röstar skulle vara intressant att se, men jag hoppas verkligen att de inte gör det. Lissabonfördraget är bra och nödvändigt för EU och implementeras oberoende av Åland.

Däremot förstår jag nog debatten om egen MEP för Åland - visst ville vi Finlandssvenskar också ha en egen parlamentariker, och lyckligtvis fick vi en verkligt strålande en i Calle Haglund. Men Åländska Centerns utspel om att åland borde orientera sig mot Sverige tycker jag enbart är löjligt. Jag kan dels inte se att Sverige har intresse att ge upp en plats i EU parlamentet till förmån för Åland eller att Sverige överlag har vilja att ta över Åländsk intressebevakning.

Sedan är det en annan sak att diskussionen om vart Åland borde höra- sverige eller finland, har varit direkt osmaklig. Men utspelet handlar knappast om det överhuvudtaget, utan om populistiskt utspel.

irrationella öppethållnignstider

Vi har nog den skummaste lagen om öppethållningstider. Hur kan en vanlig konsument hålla koll på när butikerna nu sen har öppet och när de är stängda? Jag har åtminstone inte, för det varierar ju hela tiden. På sommaren ska allting vara öppet för alla och sent (ja allt, utom Alko då naturligtvis. damn monopol...) och sen är det plötsligt höst och då ska nog alla hållas hemma på söndagar för då är det helg och ingen butik får ha öppet. Julen är naturligtvis ett undantag och logiskt är det ju att julhandeln börjar den första november, så i november, december och litet in i januari får alla affärer ha öppet alla dagar i veckan. Men sen blir det igen vintertid.

Låt nu affärerna själva bestämma när de vill ha öppet och när det lönar sig att ha öppet, och inte endast små livsmedelsaffärer utan alla företagare borde ju få samma rättighet. Alko ingår i dem!

Federalstation Norden

Det kanske är aningen i den radikalare tonen att föreslå en Federalstat Norden, men jag tror ändå att det skulle kunna vara givande att fördjupa samarbetet i Norden. Det finns mycket som vi kunde gynnas av, om vi hade liknande system. Allting går självfallet inte att göra på samma sätt och ska inte heller, men en viss överstatlighet i samarbetet skulle kunna vara gynsamt.

Ungdomens Nordiska Råd föreslår också att norden borde ta aktivare ställning i olika utrikespolitiska frågor och nordiska rådets session tyckte också att vi borde fördjupa försvarspolitiskt samarbete. Norden kunde ha en gemensam och enad röst i G20 summit, som ett exempel. Och en enad röst i vissa EU frågor. Koordinering av implementering av både EU lagstiftning och nationella lagar, så att inte nya gränshinder uppstår är nödvändigt. Svenska riksdagsladamoten Johan Linander (c) föreslog i debatten på NR sessionen i Stockholm att alla departement (ministerier) skulle ha en tjänsteman som är ansvarig för att koordinera implementeringen och framförallt av tolkningen av olika lagar i de nordiska länderna. Inte alls en dum idé, trots att jag sådär i vanliga fall inte stöder en tanke att ännu utöka och förstora förvaltningen.

Såhär efter mycket intensiva dagar i Stockholm har jag något av en post-nordiska rådet depis på gång. Det är förbaskat kallt i helsingfors och på nåt sätt känns allt som vardag igen. Men blomman som mina kolleger köpt som gratulation med anledning av presidentvalet piggade väldigt mycket till dagen. I helgen blir det ledigt och skiexpo med vintersemesterplanering. Sedan blir det Europa och kommunalpolitik för hela slanten.

Ungdomsarbetslösheten på Nordiska Rådets agenda!!

250 000 och nästan 30%

Detta är antal unga som är arbetslösa i Norden. Det är något som är fel i samhället och i våra system då en så stor andel av under trettioåringar går utan arbete och då siffran ökat markant i jämförelse med fjolåret. Vi har sedan flera år haft denna situation, som definitivt inte blir bättre av att som strutsen lägga huvudet i sanden. Ungdomsarbetslöshet och utanförskap inverkar på så många områden i samhället att vi helt enkelt inte har råd att låta bli att agera.

Arbetslösheten skapar oro och besvikelse. Den skapar depression och utanförskap.

Ungdomsarbetslösheten är ett samhällsproblem, och vi måste våga se att inte ungdomarna själva kan utgöra lösningen. Det krävs åtgärder för att rätta till problemet från beslutfattare, näringslivet och utbildningsenheterna. Åtgärder som ger unga människor förutsättningar att stå på egna ben. Vi måste ingripa nu genast men också göra preventiva åtgärder för att på sikt undvika motsvarande läge. Som nordiska politiker måste vi öppna ögonen för alla de förslag på lösningar som finns i Norden, och våga pröva nya vägar. Det är så vi kan bli starkare genom det nordiska samarbetet.

Vissa åtgärder vill jag ändå peka på, som jag anser är viktiga. I förebyggande syfte måste vi utveckla och öka studenternas studiehandledning och karriärvägledning – för det är få 16-åringar som automatiskt av sig själv vet precis vad de vill göra resten av sitt liv.

Ett annat problemområde är att utbildningar och arbetsmarkandens behov inte möter varandra. Den trenden kan och bör brytas! Det är inte alltid politikerna som har lösningarna, men det krävs ofta politiska beslut för att hejda samhällsutvecklingen när den så tydligt går åt fel håll som den gör i fråga om ungdomsarbetslösheten.

Ett av de nordiska länderna skiljer sig dock markant från de andra. Danmark. De danska beslutsfattarna har gjort målmedvetna satsningar under flere år som har lett till att statistiken visar helt andra siffror för Danmark. Nordiska samarbetet handlar inte enbart om att lösa problem mellan varandra utan också om att ta lärdom där den andra lyckats väl. Därför hoppas jag att Nordiska Rådet tar problemet på allvar och lägger det på sin agenda!

Presidentens hälsning

Det har varit en mycket aktiv helg i Stockholm med en massa politik. Efter ett seminarium med temat Norden i framtiden och diskussioner om vi kommer att ha ett nordiskt samarbete i framtiden. På lördag och söndag var det hårda debatter om både könskvotering, prostituion och om vi borde ha EN nordisk röst i G20. Den sistnämnda resolutionen godkändes och det har vi också fört vidare här på NOrdiska Rådets möten.

Men det som påverkade mitt liv allra mest var naturligtvis söndagens val. Jag fick förtroendet att under året 2009-2010 fungera som President för Ungdomens NOrdiska RÅd. Det känns inte bara kul att bli titulerad president utan det ger också ett forum där jag har möjlghet att föra de ungas talan i det nordiska samarbetet.

nedan mitt presentationstal på sessionen

KÄRA NORDISKA VÄNNER

UNR är ett unikt forum och det ska vi vara stolta över. Vi som nu i helgen är här är en del av ett speciellt samarbete. Vi debatterar i salen, tycker olika om prostitution och pantreglering men efter avstämning går vi tillsammans på mottagningar och middagar. Styrkan i UNR ligger att vi är gränsöverskridande både ideologiskt och geografiskt. UNR politikerna har intresse och expertis inom ett flertal områden.

UNR har en bredd som ger oss legitimitet och trovärdighet
Med den trovärdigheten ska vi tillsammans sätta agendan för Nordiska Rådet.

Nordiska samarbetet handlar om gemenskapen men också om att förbättra vårt samhälle. Jag menar att det viktigaste för att Nordiska Rådet ska kunna på sikt behålla sin makt och sin legitimitet, så bör de kunna prioritera och välja ut vad som är de viktigaste för norden. Som Enestam sa tidigare, prioritera och fokusera.
Jag anser att Nordiska Rådet absolut ska prioritera arbetet med gränshinder i norden. Det finns ett otal gränshinder på olika nivåer som nordborna tampas med varje dag. Fokus både politiskt och ekonomiskt ska, tycker jag, ligga på gränshindersarbetet.
Färre oklara och resurskrävande små projekt och mera valuta för skattepengarna som används här. Det ska UNR framhäva i nordiska rådet.

Men UNR handlar naturligtvis inte endast om Nordiska Rådet. Mellan sessionerna ska presidiet arbeta tillsammans med att påverka i norden. Vi ska föra de ungas talan i norden och lyfta upp relevanta och också våga ta upp kontroversiella frågor till debatten. Som Sinikka Bohlin sa i sitt anförande – det är debatten som är viktig. Det är i debatten vi kommunicerar med varandra och kan därefter kommunicera utåt.

Jag tycker att presidiet som väljs här på sessionen ska ännu aktivare ska jobba mellan möten och den vägen få en kontinuitet i arbetet. Det finns otaliga möjligheter, t.ex. nätbaserade kommunikationsmöjligeter som inte belastar oss finansiellt men som kräver att det finns en vilja. Och det är viljan att förändra världen och vår näromgivning som ska vara presidiets drivkraft.

Genom mina studier i pedagogik och ledarskap men också den erfarenhet som jag har från flere internationella, nordiska och finländska politiska organisaioner, tror jag att jag har en bakgrund som behövs för att leda ett presidium med politiker från olika politiska spektra.

Jag har viljan att föra UNR vidare
Jag har kunskapen och erfarenheter som behövs för att göra det bra
Jag har förmågan att samarbeta och hitta tillsammans lösningar som passar både högern och vänstern och allt däremellan

Jag hoppas jag har ert förtroende!

Tillbaka efter radiotystnad

Efter att ha varit tyst här på bloggen en tid, blir det igen dags att engagera sig här. I viss mån åtminstone - jag siktar på att skriva ca en gång i veckan om något viktigt tema. Språket kommer att variera igen som vanligt, men jag hoppas att också mina nordiska vänner läser trots att det ibland blir på finska :)

Seger!!

Jess, en del seger har vunnits (precis som väntat) i att lagutskottet har godkänt förslaget om intern adoption. Ett steg i rätt riktning :) Här kan man läsa på internytt om det. Det piggar upp denna annars något motiga fredag!

Raseborg - here we come

Folktinget samlas imoron och på söndag i Rasbeborg för sin årliga session. trots att det sägs hela tiden att folk inte har kunskap eller itnresse för folktinget, så har iaf internytt fått upp ögonen här.

Folktinget har en viktig uppgift i vårt samhälle och trots att inte gemene man på gatan ser vikten av verksamheten så skulle det garanterat märkas ifall folktinget inte fanns. Både när det handlar om intressebevakning och om att kommetnera och vara sakkunnig i spårklagstiftning gör folktinget en viktig insats. En del har tyckt att man borde ha direkt val så att itnresset för det skulle öka. Jag ser nog inte riktit att det är så - det är ju inte särksilt hög röstningsprocent i EU valet heller. Och det är ju direkta val. (därmed inte sagt att jag vill ändra på valsättet till eu valet!)

nej, folktingets osynlighet handlar nog mest om att dess uppgift inte är att vara en samhällsaktör utan att påverka med sin sakkunskap. Folktignet består av representanter ur alla riksdagspartier och åland. Det är ett forum där partigränser till och med ibland suddas ut - för här har vi alla samma intressen: Det svenska språket!

det blir intressant att igen träffa alla och en hel del motioner finns det att ta ställning till. En av mina (och några andra yngre folktingsledamöters) motioner kommer troligtvis att bli verklighet. Den ungdomsarbetsgrupp som hittills jobbat under ett knappt år kommer att inrätts i form av ett ungdomspolitiskt utskott. jihuu. Så då blir det kanske också litet föryngring i leden :)

Väl mött i Raseborg i språkpolitiska tecken!

MoFi är en självklar ättighet

Tvåspråkiga skolelever ska ha rätt att välja modersmålsinriktad (MoFi) finska. Det har för mig varit en självklar rättighet. och så ska det också vara i fortsättningen. Det är naturligtvis inte alltid lätt att motivera det, eftersom hela helheten med "dubbel" språkundervisning kostar ju en massa pengar. Kommunernas ekonomi har ju nu speciellt på sistone inte varit den bästa och därför blir det nog säkert en hård fajt i fullmäktige och budgetbehandlingen. Men det är en fajt som är värd att ta och den måste också vinnas. Egentligen är det ganska enkel matematik - den svenska skolan kostar mera och det är ett faktum. MoFi finskan kostar också. punkt. Jag skulle hellre också se en graderad svenskundervisning och farmför allt satsningar på det området. Då skulle också finska skolan kanske kunna kosta mera?

Visst, man måste också skaffa pengarna nånstans ifrån, och det är inte rätt mot eleverna om pengarna togs från hälsokunskap, religion eller vilket annat ämne som helst. Men nånting måste göras och skolan och kvalitativ undervisning är en grundpelare i vårt samhälle. Och den grunden är i alla fall inte jag beredd att ge avkall på. Hellre ser jag i så fall att de tvåspråkiga eleverna är ute och spelar fotboll och pratar finska än lär sig "Pellellä on pallo...".

SU har valt ny styrelse i Sibbo

Jess, nu sätter det igång igen också på det lokala planet för SU i Sibbo. Vi har haft årsmöte igår och har valt en ny styrelse och ändrat litet stadgar och planerat verksamheten. Den nya styrelsen består av mig som ordförande (ännu ett tag till, sen får nån gärna ta över :)) och sen Toffe Andersson, Teresa Martin och Nina Martin i styrelsen. Vi är ett litet men aktivt och engegerat gäng som nu ska sätta litet sprätt på kommunalpolitiken.

I kommunalpolitiken får jag också fortsätta med en kort rapport att förhandlingarna i höstas och januari med de andra partierna gick riktit bra. SU fick många bra platser; bl.a. blev JOhan Isaksson ordförande för Svenska utbildningssektionen, Anders Wikström ordförande för barndagvårdssektionen och Janica Sundbäck blev medlem av kommunstyrelsen. Helt huipput! Dessutom fick vi platser som både ordinarie och suppleanter i olika sektioner och utskott. Själv fick jag det jag önskade - svenska utbildningssektionen. Där har vi haft ett par möten och jag börjar få koll på vad det handlar om. Mycket förnyelse, mycket att göra och ett bra gäng också där.

På vårt senaste möte diskuterades bland annat datorer till gymnasiet. Själv var jag inte på plats men hade min suppleant Staffan där. Jag stödde däremot mycket starkt också idén om att sakffa bärbara datorer till alla elever. Det stöder både utvecklingen av undervisningen, olika metoder och de studerandes utveckling. Bara postivit alltså. Sen får man som lärare sen då se till att det inte bara blir facebook och twitter på lektionstid och att alla får lära sig att skriva med tiofingerssystemet, underhålla och använda datorn och andra färdigheter som är nödvändiga. Mycket bra - nu gäller det bara då små detaljer som att få igenom det i budgeteringen. En annan brinnande fråga är 75minuters lektioner i Kungsvägens skola, men det får jag återkomma till en annan gång, eftersom det ännu ligger på bordet och ävntar på vidare utveckling. men även det en mycket nödvändig åtgärd i skolan...