Tiden är inte märklig utan attityderna

Min insändare som publicerades i HBL den 23 mars 2008

I sin insändare i HBL (18.3) förundrar sig Håkan Westergård över diskussionen om Mannerheims eventuella homosexuella läggning. Negativa attityder gentemot andra än heterosexuella läggningar lyser igenom insändaren. Westergård fortsätter med att ifrågasätta homosexualitetens naturlighet vilket ger mig kalla kårar av avsmak. Vem är Westergård att bedöma vad som är naturligt eller inte? Jag frågar mig vilken värld och tid Westergård lever i, då vi andra lever i ett mångkulturellt samhälle som välkomnar olikheter – sexuella, språkliga, etniska olikheter. Diskussionen om Mannerheims sexuella läggning är i sak egentligen irrelevant. För fortsättningsvis är han den betydande historiska personen som han hittills varit, oberoende vem han delade eller inte delade säng med. Däremot visar den diskussion som förts i tidningsspalterna om hela frågan, att det fortfarande finns en skrämmande och för mig helt främmande, falsk attityd gentemot vissa grupper i vårt samhälle.

För mig är inte tiden vi lever i alls märklig i motsats till vad Westergård tycker. Men attityderna som han för fram, är däremot väldigt märkliga.