23 September 2007

Dags att verkligen göra något!

Paavo Väyrynen har för en tid sedan uttalat sig om att det viktisage biståndsarbetet för Finlands del borde vara att exportera finländskt kunnande och motarbetandet av klimatföränringen. Klimatförädringsarbetet i sig är väldigt viktigt, men vårt lands biståndspolitk kan ju inte endast handla om det.

Så, ja, håller med Ahtisaari om ett det verkligen borde vara att bekämpa fattigdomen i världen. Genom att få bättre förhållanden för alla dem som lever i direkt misär och dom som lever snäppet över katastrofala fattigdomen, kan vi skapa förändring. Eller kanske det borde vara tvärtom- genom att skapa förändring kan vi hjälpa dem som lever i misär. Jag har i helgen träffat en väldigt god vän, som arbetar hårt inom biståndspolitiken i Holland. TIllsammans har vi lagt upp strategier för hur vi skulle rädda världen, båda litet på olika sätt. men problemet är att om inte alla drar åt samma håll i kampen, så kommer vi aldrig att lyckas. Så enklelt är det. En massa länder har enats kring att uppnå millenniemålen som lagst upp för oss alla - så kan vi göra världen bättre. Så varför kan vi då inte hålla det? A promise is a promise! Så det är nu bara att ta skeden i vacker hand och höja biståndet till 0,7% av BNP. Det är inte så fruktansvärt mycket, så varför är det så svårt att uppnå? Varför har vi inte ett enormt stort behov av att hjälpa andra människor? En oerhörd hjälpvilja - att flickor ska få gå i skola också på afrikanska kontinenten, att sjukvård ska vara en sjäålvklarhet också i latinamerika, att kvinnors rättigheter i starkt muslimska länder också ska existera? Bara för att vi själva har allting som behövs kan vi inte bara blunda och se kring vår egen navel.

Jo, KSSR processen i all ära. Det är i den verkligheten vi lever. Men jag kan bara inte göra något åt att det trots allt är ännu viktigare att vårt internationella arbete skulle vara på en högre nivå, att vi skulle delta i fredsbevarande uppgifter för utan fred kan vi inte halvera fattigdomen. Vi har det trots allt i vårt nordiska välfärdsland så fruktansvärt mycket bättre än så otroligt många andra....

No comments: